Månadsbrev oktober/november och Avtal 2020

Hej på er i texten nedan så finns en information/bakgrund till det avtal som på central nivå blev godkänt på förbundsmötet den 26/11.

I och med att avtalet är påskrivet så startar vi upp förhandlingar lokalt på Torsdag den 3 december. Vi har tagit fram en lokal kravlista där bland annat retro from 1 April finns med.

Under december ska vi testa en digital lösning för vårat lokala medlemsmöte, där vi bland annat ska välja ett nytt skyddsombud, gå igenom nästa års budget och verksamhetsplan, och informera er om de lokala förhandlingarna.

Läs igenom texten nedan så kommer ni att förhoppningsvis få en inblick i de centrala förhandlingarna, och dom saker vi är tvungna att förhålla oss till på den nivån.

Inte helt olikt hur lokala förhandlingar där företaget ofta är styrd i sitt förhandlingsmandat.

Avtalsrörelsen 2020
Det avtal som Pappers och Industri Arbetsgivarna nu har tecknat är långt under det krav Pappers annonserade för i september förra året.

På grund av de strukturer som styr lönebildningen, som hindrar oss från att förhandla på ett konstruktivt sätt, samt omvärldsfaktorer såg vi heller inte att stridsåtgärder i detta läge hade lett till något bättre för våra medlemmar eller vårt förbund.

Märket, pensionsuppgörelsen för unga och pandemin är tre stora bidragande faktorer till vårt beslut.

I en avtalsrörelse kommer alla förhandlare, delegationer och beslutsorgan slutligen till en punkt i förhandlingarna där man måste fatta beslut om att skriva på det avtal som ligger på bordet eller inte.

Vi har försökt formulera de faktorer vi har haft att värdera inför vårt ställningstagande. Och det är förbundsstyrelsens ansvar och skyldighet att kunna svara på dessa frågor innan vi fattar beslut om att vidta stridsåtgärder.

Vilka frågor har då legat i vågskålen då vi gjort våra bedömningar och våra ställningstagande?

– Hur uppnår vi det bästa förhandlingsresultatet för våra medlemmar trots den omvärldssituation vi befinner oss i?

– Vilka egna krav och vilka av motpartens krav kan vi ta en konflikt på?

– Hur ser tillståndet i branschen ut?

– Läget i övriga branscher på arbetsmarknaden

– Tål alla våra företag en konflikt och den ekonomiska skada vi vill uppnå med en konflikt eller finns det risk att en del av våra medlemmar förlorar jobbet eller ännu värre att företaget måste lägga ner sin produktion och verksamhet.

– Har vi stöd av våra medlemmar vid en eventuell konflikt

– Har vi stöd från allmänheten för vår konflikt?

– Får vi stöd och sympatiåtgärder av de andra LO förbunden vid eventuell konflikt när vi står utanför LO:s samordning?

Omvärldsbeskrivning
Världen går igenom en pandemi vi inte sett motsvarighet på i modern tid och våra förutsättningar att skriva bra avtal i en tid som genomsyras av smittspridning, sjukdom och död har försämrats radikalt.

Pandemin har satt länder, företag och människor i ekonomisk och social kris, konkurser och arbetslöshet ökar i Sverige, Europa och övriga världen.

Just nu, i den här tiden, genomför vi en avtalsrörelse då i stort sett alla branscher inom LO går på knäna.

Vi ser pandemin slå rakt igenom handeln, turismen, restaurangbranschen, delar av industrin, transportbranschen, kultur och idrott och sjukvården. Delar av vår bransch är också drabbad, men inte på det sätt och i den storleken andra branscher är.

Årets avtalsrörelse genomförs i en situation ingen hade kunnat förutse för ett år sedan när vi satt och formulerade våra avtalskrav och löneanspråk. Och det är i ljuset av denna helt surrealistiska situation vi måste se våra förutsättningar.

Märket – en tvångströja
Vi kan bara konstatera att Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna hade bestämt sig för att märket skulle följas till varje pris.

När det så kallade märket hade satts och avtalet med facken inom industrin var klart fanns det ingen som helst möjlighet att få någonting utöver. Det framkom med all tydlighet under förhandlingarna.

Tidigare förhandlingar har vi upplevt att det funnits en vilja från alla parter att alla ska vara någorlunda nöjda med utgången. Så har det inte varit nu. Det har inte funnits någon vilja att röra sig i förhandlingarna från vår motpart! Den stora skillnaden från andra förbund är att vi visar att vi är besvikna, när de andra går ut och utropar seger för samma siffror för löneökning.

I det avtalet facken inom industrin tecknade fanns det varken kompensation eller retroaktivitet för att vi prolongerade våra avtal mellan den 31 mars – 31 oktober. Märket är en tvångströja för oss i Pappers, men det är det här lönenormeringssystemet LO har beslutat att vi ska ha på svensk arbetsmarknad.

Vi vill förändra det systemet men det är ett långsiktigt mål och det kräver att vi fattar ett annat beslut inom LO.

Vi har under en längre tid haft kritik mot vårt inflytande över processen inför avtalsrörelsen, vi har kritik mot de lönenivåer som utgör märket och vi har kritik över att beslutet att märket inom LO ska sättas av tjänstemän från Unionen, Civilingenjörerna, Livs, GS och IF metall då stora delar av deras bransch utgörs av små och medelstora företag.

Pappers tillhör den internationellt konkurrensutsatta industrin och därför måste vi ha ett större inflytande och handlingsutrymme i framtidens avtalsrörelser.

Pensionsuppgörelsen – den andra tvångströjan
I uppgörelsen mellan facken inom industrin fanns också frågan med att utöka inbetalningarna till pension för ungdomar under 25 år.

För att detta skulle gälla krävde arbetsgivarna att avtalsperioden skulle löpa över 29 månader. Hade Pappers skrivit ett avtal på mindre än 29 månader hade uppgörelsen inom hela LO kollektivet fallit.

Så kravet om kortare avtal gled ur våra händer när pensionsuppgörelsen var satt. Hade vi gått ut i strejk eller vidtagit andra stridsåtgärder hade alla ungdomar under 25 år inom LO kollektivet riskerat att förlora tusentals kronor i pensionsinbetalningar.

Vi hamnade i och med pensionsuppgörelsen i gisslan och fick välja mellan stridsåtgärder eller fälla alla andra förbunds ungdomar och deras pensionsinbetalningar.

Pandemin
Att vi i Pappers vidtar konfliktåtgärder och varslar om strejk i en tid där pandemin slagit undan fötterna på oss hade vi inte vunnit något stöd för. Inte med våra villkor och våra höga lägstanivåer.

I vår bransch har vi kollektivavtal, hygglig lön, trygga anställningar och rätt till ledighet i jämförelse med stora delar av LO kollektivet som har riktigt dåliga villkor som till exempel låg lön, hyvling, dålig arbetsmiljö och otrygga anställningar.

Hur vi än vänder och vrider på argument för eller emot konfliktåtgärder landar vi ändå i att beslutet om att skriva på avtalet i stället för att gå i konflikt var det bästa för våra medlemmar och för vårt förbund.

Slutord
Vi har högre krav än många andra och vi har höga förväntningar på oss själva. Det vill vi ha och det vill vi att våra medlemmar ska ställa på oss och själva känna.

Vi hade inget riktigt slagläge med ett samhälle i kris, ett splittrat LO och en motpart som inte ger något utöver märket. Vi är smärtsamt medvetna om den besvikelse och ilska över denna avtalsrörelse.

Det som kännetecknar Pappers är den vilja, engagemang och sammanhållning vi har i vårt förbund. När den största besvikelsen har lagt sig börjar arbetet med nästa avtalsrörelse. Vår ambition är att spänna bågen igen och vi kommer aldrig att sluta kämpa för våra medlemmar.

Tillsammans ska vi sätta press på arbetsgivarna och mot det system som vi vill förändra.

Vi må vara ett litet förbund, men vi har skakat om denna avtalsrörelse mer än någon annan. Vi sätter höga krav för att vi är säkra på att det också stärker medlemmar även i de andra förbunden. Att sluta ställa höga krav är för oss inget alternativ. Vi kommer heller inte att backa för vare sig strukturer eller större förbund.

// Pappers förbundstyrelse genom ordförande Pontus Georgsson.

This entry was posted in Nyheter. Bookmark the permalink.